lördag 6 februari 2010

Tacksamhet

När man inte mår bra är det lättare att klaga än att tacka. Man ser bara det svåra, inte det som fungerar bra. Det är som när man plockar trattkantareller. Om man söker efter gula kantareller upptäcker man sällan trattkantarellerna. Siktet är endast inställt på gula kantareller. Men om man böjer sig ner och letar efter de inte lika färgglada trattkantarellerna upptäcker man ofta att det är alldeles fullt av dem. Den som ständigt klagar matar sig själv med negativa budskap. Förr eller senare brukar det leda till depression. För att komma ur depressionen behöver man avbryta de automatiska negativa tankarna och byta ut dem mot framför allt realistiska tankar, kanske också positiva tankar. Det handlar inte om någon hurtig positiv attityd till det som är svårt och jobbigt. Det handlar om att hitta en balans i att allt är i obalans. Man lägger glädje och tacksamhet i ena vågskålen för att väga upp elände och frustrationer i den andra vågskålen. Den grundinställning man har till livet avgör hur livet blir. Tacksamhet är en bra medicin mot självömkan. Att känna tacksamhet är ett val man gör. Om man tränar sig i att välja tacksamhet blir livet lättare.

Du kan genom ditt sätt att tänka påverka hur ditt liv blir. Om du har svårt att se det positiva i livet så behöver du kanske ställa in kikarsiktet annorlunda. Om du dessutom lär dig att tacka för det som trots allt är bra, så får du större möjligheter att upptäcka livets glädjeämnen. På längre sikt kan det mycket väl blir så att du kommer at känna tacksamhet över att du fick möjlighet att gå igenom en kris. Du kommer att bli en rikare och mer levande människa.

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg

fredag 29 januari 2010

Medveten närvaro

Medveten närvaro handlar om konsten att leva medvetet, att veta vad man gör när man gör det. Medveten närvaro är en meditationsform där man inte bara sitter stilla utan också försöker att bli stilla. Närvaro innebär att man uppmärksammar det som är, inte att man behöver ändra på något. Syftet med medveten närvaro är att minska stressrelaterade problem och öka livskvaliteten, oavsett hur svårigheterna och problemen ser ut. Det sker genom att man minskar sitt automatiserade sätt att tänka och reagera. Bara genom att öka sin medvetenhet och närvaro förändrar man faktiskt situationen redan innan man har gjort någon förändring. När man blir medveten om vad som sker ser man lättare valmöjligheterna. Detta sätt att hantera stress innebär kontroll genom icke-kontroll. Den kommer inifrån genom att man förhåller sig lugn och accepterar det som sker. Det krävs att man beslutar sig för att satsa på sig själv, och att man har självdisciplin till regelbunden träning. Däremot behöver man inte gilla träningen. Det räcker med att man tränar. Träningen går ut på att man ska stanna upp och observera vad som sker här och nu. Man beskriver de tankar man observerar. Man värderar det inte, utan accepterar att tankar, känslor och förnimmelser kommer och går. Slutligen släpper man taget genom att just tillåta det som sker att ske.

Sitter du fast i ekorrhjulet? Saknar du makt att påverka ditt liv? Då kan träning i medveten närvaro ge dig verktyg med vilka du kan hantera din stress och få ett mer avspänt förhållande till allt du håller på med. Det enda du behöver satsa är lite tid, 20-40 minuter om dagen. Men den tiden tjänar du in på att du blir mer koncentrerad och effektiv i vad du gör resten av dagen.

Trevlig helg
Gunilla Brattberg

fredag 22 januari 2010

Resan inåt

Ett sammanbrott är en signal på att det är dags för en inre resa. Det finns ingen reseförsäkring, och det finns ingen returbiljett. Det är inte ens säkert att man kommer fram till sitt mål. Målet kan vara att vara på väg mot ständigt nya mål. Upptäcktsresan mot bättre självkännedom är rik på upplevelser, men den är inte alltid så bekväm. Man kan upptäcka sidor hos sig själv som andra människor tycker illa om. Man kan upptäcka att man själv tycker illa om vissa andra människor som man tror att man älskar. Man kanske upptäcker att människor som man tycker illa om har positiva sidor som kan få en att tycka bra om dem. Man kan också upptäcka sidor hos sig själv som man skäms över, är generad för eller stolt över. Man kanske upptäcker att man är självdestruktiv, eller att man är mer beroende av en annan människa än vad som är bra för en själv. Oavsett vad man upptäcker kommer man att tvingas ta ett större ansvar för sitt eget liv. Ju fler okända områden man erövrar desto mindre kan man skylla på andra, trasslig barndom, omständigheterna, vädret, regeringen eller bara otur. Har man börjat sin upptäcktsfärd kan man inte backa och göra gjorda upptäckter ogjorda. Resans mål är ett stadium då man kan känna sig stolt över sig själv med alla förtjänster och tillkorta¬kommanden.

En resa många människor behöver göra är resan mellan tänket (hjärnan) och kännet (hjärtat). Den resan är cirka 40 centimeter. Ändå är det kanske den längsta resa en människa kan göra. Den kan ta ett helt liv. Vissa kommer aldrig fram. Det handlar om att förvandla det du redan vet på ett intellektuellt plan till känslomässiga insikter, så att du själv följer de råd du ger till andra.

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg

lördag 16 januari 2010

Ömma tår

De flesta människor har erfarenhet av att ha blivit trampad på tårna. Ömma tår kan leda till missförstånd, relationsproblem, konflikter och ohälsa. Alla människor har förmodligen minst en öm tå. Det kan man leva med. Men om de ömma tårna är många och mycket ömma kan man få svårt att ta sig fram i livet. Om man blir kränkt kan det till och med bli varbildning i de ömma tårna, i värsta fall öppna blödande sår som aldrig vill läka. Antalet ömma tår, och graden av ömhet, är ett slags mått på individens sårbarhet. De ömma tårna ställer till problem i relationer med andra, men även i den relation man har med sig själv. Kanske behövs det att någon trampar på de ömma tårna för att läkningsprocessen ska komma igång. Det är mycket vanligt att långtidssjukskrivna människor har många och mycket ömma tår. Det som en människa kan ta med en klackspark när hon mår bra kan få henne att bryta samman när hon mår dåligt. Det är säkert så att skada och sjukdom gör livet svårare. Problem, svårigheter och ohälsa leder till energiförlust, krympande marginaler och ökad sårbarhet. Men det kan också vara så att människor som är lättsårade och lättkränkta lättare blir sjuka och mår dåligt. En del människor har så sargad självkänsla att de suger åt sig kränkningar som svampar. Förr eller senare leder det till ohälsa.
Om du har ömma tår kan du inte förvänta dig att andra ska undvika att trampa på dem. Ömma tår måste läkas inifrån. När du känner dig trampad på de ömma tårna så använd den situationen till att fundera över vad det egentligen var som hände. Var din reaktion relevant i relation till det du utsattes för, eller överreagerade du? Du kan använda övertrampen som kunskapskällor. Förmodligen sätter den aktuella situationen igång upplevelser från tidigare kränkningar och trauman. Det kan ske automatiskt utan att du är medveten om det.

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg

lördag 9 januari 2010

Hopp och hopplöshet

Hopp är ångestens motpol. Hoppets viktigaste funktion är att ge trygghet i livet. Förmågan att kunna hoppas är något grundläggande för mänsklig växt och mognad. Att hoppas är livsviktigt. En människa som ger upp hoppet går fortare under. Att hoppas på en förändring eller förbättring behöver inte nödvändigtvis innebära att förändringen eller förbättringen är möjlig. Hoppet håller ändå sjuka människor levande längre. Den som hoppas tror att det goda är något starkare än det onda, men blundar inte för det onda. Det hör ihop med hoppet att kunna försona sig med sitt eget liv, och att kunna förlåta sig själv, så att man kan se det som ligger bakom skammen och skulden utan bitterhet eller förtvivlan. Hopp är att trots svårigheter ha tillit till livet. Människor som förlorar hoppet upphör att vara levande, även om de lever många år till. En människa som helt saknar hopp är ofta deprimerad. Ibland kan hon inte återfå hoppet förrän depressionen är behandlad. Under tiden kan hon behöva ett vikarierande hopp, en människa som trots allt tror på hennes förbättring. Bäst fungerar de som har egen erfarenhet från liknande situationer och vet att hopplösa tillstånd brukar gå över.

Hoppet kan också innebära illusioner, luftslott och dagdrömmar som gör dig passiv och hindrar dig från att ta itu med vardagen. Då är hoppet en flykt. Om du helt litar till hoppet kan du sätta ditt liv på spel, t.ex. undvika att göra något åt din destruktiva livsstil. Om hoppet endast lugnar och inte stimulerar till förändring, eller leder till handling, är det förmodligen en flykt.

Trevlig helg!
Gunila Brratberg